Coronatider

Det är svåra tider för alla nu. Som jag skrivit tidigare är det många äldre som sitter ensamma och känner mindre frihet än vanligt. Men tänker också på alla ungdomar. Jag har själv två döttrar i 20-årsåldern. Prime time. Åldern då man tar steget ut i vuxenlivet. Man träffar nya och gamla vänner. Reser. Upptäcker. Men allt man sett fram emot är nu väldigt svårt att göra. 

Mina tjejer har varit väldigt noga med att hålla sig hemma (jag tillhör riskgrupp). Maja som fortfarande går i gymnasiet inne i stan cyklar till och från skolan varje dag (1,5 mil) för att inte riskera att smitta någon (t-banan är proppfull). Även helgerna tillbringas hemma. Nya vanor har skapats i pandemitider. Så det finns mycket positivt också. Vi som familj har kommit varann så oerhört nära. Vi umgås mycket, mycket mer. Vi nöter på varann ibland och får lära oss att reda ut saker och rensa luften. Visa hänsyn. Visa kärlek.

Jag är så oerhört stolt över alla mina barn (även sonen som flyttat hemifrån). Så genuina och fina. Fantastiska omtänksamma. Omvärlden har berikats med så fina medmänniskor.

Barnen har börjat baka och laga mat mer nu. På bilden ser ni Majas första focaccia! 

Hälsningar stolt mamma